myanimalsandme

Okej då var det Peps tur att bli gammal och sjuk

Känns som om sen han fyllde 8 den 13/5 har han bara dalat kräkts och härjat

 

Idag var vi hos veterinären på storkoll

Det snabba blodprovet visade att han har toklågt värde på blodplättar även om andra prover var bra han har feber det visste jag ju det har gått upp och ner han mår inte bra stackarn

 

Imorgon ringer veterinären om dom prover som fick skickas sen blir det ultraljud på levern om det är lönt

 

Nu har jag fjäskat med nötfärs och han åt det med glädje nu sover han får nu hoppas att han inte kräks upp det Skit också hade ju räknat med honom några år till

Nå nu är det konstaterat att skvallerträningen inte passade oss

 

Majken blev lite för skvallrig och fick en sorts övertändning alla skulle skvallras på och dessutom sättas på plats

Sedan utställningen i Borås har vi jobbat stenhårt på att glömma det där

Dumma matte

 

Nu är vi tillbaks på rutan som min Far Gunnar ställde mig i när jag fick ta hand om en Schäferhane på ett år som kom som fosterbarn från robotfältet i Boden

Polarmarkens Cito som han hette var en stor best men han kunde bara inte vara elak så han blev pensionerad från det militära

 

Det började med att hunden skulle vara hund inget pjosk och när hunden sov nåde den som störde honom då blev inte farsgubben glad

Sen skulle jag borsta honom en gång i veckan

Mat och vatten skulle vara påfyllt varje dag

 

Far hade utslitna ledkulor i axlarna så jag stod på en stol och lyfte hans tunga skinnjacka i med armar stänga dragkedjan knyta Citos koppel runt ena handleden sen ut och på hemvägen skulle kopplet knytas runt andra handleden

 

I sexårsåldern klippte jag klorna på hunden fösta gången efter det så var det mitt jobb även på fars daghundar tills jag flyttade hemifrån

 

Dobermann blev sen min ras i många år

Å nu underbara bångstyriga Puli

 

Nå det jag vill säga just här är back to base and regroup

 

Inga nymodigheter utan sunt stunt he he

Numera rastar jag båda hundar med trehjulingen sen lämnar vi Peps hemma och drar ut på äventyr oftast ner till centrum hon får sitta på trehjulingen ensam och jag går in i affärer bara för att vänta en stund och sen ut med beröm och godis

Vi kan sitta en halvtimme här och en där med så mycket oljud som helst

Ungar skriker lasbilar dundrar förbi mm mm 

Hon fattar nu att hon får bli rädd men hon får absolut inte försöka fly eller dumma sig på annat sätt

 

Definitivt så har hon en spökperiod och den börjar så smått ge med sig

Det märks att hon märker att oj det krävs visst lite av mig också